Irritation

Dagens system är sjukt. Sjukskrivningarna ökar och fusket blir värre. ”Alla” vill leva på någon annans arbete. Det finns de som lyfter pengar från sociala varje månad utan tanke på att skaffa sig ett jobb för varför ska de jobba om de kan få pengar utan ansträngning.

Det sjukaste av allt är att om någon av dem som faktiskt jobbar skulle få behov av stödet för att de inte klarar sig just denna månad så kommer de få ett blank nej. För det är så att en person med fast arbete borde veta bättre och faktiskt spara pengar så han har utifall att han skulle bli utan. För att få hjälp krävs det att vi inte har pengar till någonting och då får vi så det räcker till hyran i bästa fall. Medan de andra får pengar varje vecka utan större ansträngning.

Den som sköter sig och faktiskt bidrar får med andra ord ingen hjälp. Visst kan man tycka att någon som har jobb borde spara och ha lite över på banken. Jag kan däremot inte förstå varför någon som normalt sköter sig prickfritt inte förtjänar hjälp den gången det blir jobbigt medan en som skiter i allt får denna hjälp varje månad.

Det är lika bra att skita i allt och bara lyfta pengar från sociala och börja jobba svart. Då får jag skattepengar samtidigt som jag även tjänar det där lilla extra som gör att jag kommer över en normallön. Hela systemet verkar uppbyggt för att du ska fuska.

Nu kommer mitt politiska budskap. Kräv att de slöa idioterna arbetar för pengarna så kanske de finner motivationen att hitta ett riktigt jobb. De kan få gräva en grop och fylla igen den efter för min del. Visst det skulle klassas som tortyr men de får i alla fall kroppsarbete och risken att de belastar sjukvården minskar eftersom de motionerar. Då bidrar de åtminstone till att minska någon kostnad.

Jag undrar vem som har det bäst ställt. Socialfallet eller en studerande och då är 65 % av studentens pengar ett lån. Det är riktig rättvisa. Belasta de som vill bli något och göd de stackarna som inte orkar. Jag kan inte ens hitta något positivt att peka på när jag tänker på det.